Kyrkås gamla kyrka

Kyrkås gamla kyrka byggdes troligen under sent 1100- eller tidigt 1200-tal. Den stora befolkningsökningen decennierna kring 1800 medförde att kyrkan blev för liten, varför man började fundera på att bygga ut medeltidskyrkan. Men på John Johanssons i Lungre förslag kom en helt ny kyrka att byggas. Han var bonde och kyrkvärd och erbjöd att kostnadsfritt upplåta erforderlig mark för ny kyrka med kyrkogård samt sockenstuga. När den nya kyrkan stod färdig 1845 såldes innanrede, inventarier och även klockstapel och gårdsmur på auktion. Predikstol, altaruppsats, dopfunt samt klockan sparades dock och förvarades i nya kyrkan i många år. Gamla kyrkan fick sedan förfalla ända fram till början av 1900-talet, då Kyrkåsborna började intressera sig för en restaurering av den gamla klenoden. Då väder och vind hade gått hårt åt medeltidskyrkan under de 60 år då ingen värnat om den, fick man börja med att byta golv, fönster, dörrar och innertak. Under 10- och 20-talen byttes även takspånen på båda sidor av kyrktaket. Efter 1947 då hembygdsföreningen bildats, intensifierades upprustningen och tanken på en ny klockstapel började ta form. Samtidigt började hembygdsgården skapas omedelbart norr om kyrkan. 1958 var restaureringen av kyrkan samt uppbyggandet av hembygdsgård och ny klockstapel genomförd. Byggmästare var Per Albin Persson i Kläppe och målningen i kyrkan utfördes av Leo Bäckström, Östersund. Efter allt arbete som i huvudsak skett ideellt, tyckte nu Kyrkåsborna att en värdig invigning borde ske. Biskopen konsulterades och resultatet därav blev, att den 5 juli 1959 invigdes klockstapeln och återinvigdes den restaurerade kyrkan av biskop Ruben Josefson. Sedan dess har gudstjänster regelmässigt hållits sommartid och den gamla kyrkan används flitigt för vigslar och dop. Tack vare ett pietetsfullt restaureringsarbete och att en del inventarier sparades, kan Kyrkås idag uppvisa en medeltidskyrka som överlevt åtta århundraden.