Välj kartsajt: kyrkor

Agö kapell

Agö kapell är en kyrka som ligger i Hudiksvall-Idenors församling i Hudiksvall kommun. Ett kapell fanns redan 1611 längre in på ön och det nuvarande är byggt 1660. Det är alltså äldre än Hudiksvalls kyrka (av 1672). Den gamla prästkammaren är från 1700-talets början. Den nämns av Olof Johan Broman i Glysisvallur 1717. En resa till Agön var både tidsödande och äventyrlig före motorbåtarnas tid. Prästen stannade därför någon vecka när han kommit för att hinna förrätta gudstjänster och övriga tjänsteutövningar. Prästkammaren användes då som bostad för honom och hans familj men måltiderna intog de som ärad gäst hos hamnfogden. De söndagar som inte prästen var närvarande leddes de kyrkliga förrättningarna av Läsaren, som i regel också var hamnfogden, från ”läsarebänken”. 1731 renoverades såväl kapell som prästkammare. Takåsen bär tre flöjlar, de yttre med årtalet 1743 och den mellersta med 1826. Ringning är en gåva av Olov Högman 1749. Den gamla porten är ”dekorerad” med fiskarnas bomärken och årtal, många från 1600-talet. Flera av de blyinfattade fönstren skänktes av offervilliga människor vid en restaurering 1762-1771. Predikstolen, tillverkad av snickaren Mäster Jöns Dahlström och målaren Mäster Paulus Hallberg, invigdes 1771. 1830 påbörjades en utökning av kapellet och midsommardagen 1832 var det åter renoverat och klart. Åsarna i taket är tagna från en galeas, Anna Charlotta av Sundsvall, som förliste 1827 vid Gabrielsten på öns östra udde. Kapellet är idag det största efter kusten och innehåller flera vackra prydnader. Den äldsta kapelltavlan, som sitter till vänster om predikstolen, gjordes när kapellet restes 1660 och utgör förlaga till den som sitter till höger om Koret som minne av 1832 års renovering. Tavlan Nattvarden från 1767, till vänster om mittenfönstret, är en gåva från hamnens unga män. På baksidan står det: ”Af barnslig godvillighet är denna Taflan skiänkter, till kapellets ziratlighet, dett de nu på-tänker af Nio nedan-skrefne män som samma ålder hafwa. Jonas Flodman, Hans Iggström, Jonas Ruth, Christopher Sundin, And. Hagbom, Petter Lundberg, Eric Hällström, Magnus Höglund, Martin Lundberg Hudiksvall den 14 Martij 1767”. Den lilla klockan som används vid gudstjänst och helgmålsringning är en gåva av Olov Högman 1749. Votivskeppet: fullriggaren ”Oscar”, är gjort av Olof Wadström 1842 som ersättning för ett äldre som sönderfallit av ålder och som möjligen var tillverkat av en sjöman som undkommit något av de talrika skeppsbrotten vid ön. Efter ytterligare renovering firades 1911, egentligen ett år för sent, 250-årsjubileum med stor pompa och trehundra gäster. År 1950 var kapellet åter renoverat och återinvigdes. 300-årsjubileum firades festligt år 1960. Den första kvinnliga präst som predikade i Agö kapell var Klara Bergel-Jansson från Hälsingtuna, något som gav rekordkollekt 1985. Som en tradition från den tid då fiskarna hade sina skötar och fiskredskap upphängda i kapellet över vintern, knäskuras det varje vår noggrant. Under 1900-talet har kapellet besökts av ärkebiskoparna Söderblom, Eidem, Hultgren, Sundby samt landshövdingarna von Sydow och Lübeck men någon medlem av kungahuset torde ännu inte ha gjort Agön den äran. Utanför kapellet står soluret från 1680, ”ljusstenen”, och visar tiden. En fattigbössa är uppsatt på kapellväggen. Tidigare fanns fattigbössor även nere i hamnen och i ”Mormagen” i Storhamn. Uppgifter finns att en fiskardräng på 1700-talet bröt upp fattigbössan på kapellet och fick sona detta med döden. 1845 byggdes en större prästkammare som även används som samlingssal och gäststuga. Kyrkor och kapell i Sverige har tidigare haft en delvis unik uppgift i vår historia. Kyrkoplikten motiverades givetvis av tidens djupa religiositet men hade också avgörande betydelse för Kronan som ”ordergivningsinstrument”. Varje söndag, efter gudstjänsten, meddelades de efterrättelser folket hade att följa. Vid ett klockslag spreds samma information till alla innevånare i Sverige vilket måste ha varit av stor betydelse för såväl den civila som den militära administrationens effektivitet. Som exempel på hur hårt tvånget var kan nämnas att Kråköborna var tvungna att ta sig till gudstjänsten på Agön, där det, som nämnts, fanns ett kapell redan 1611, i ur och skur varje söndag. När det var storm fick man ro över Storsundet, som namnet Kyrkviken på Kråkön erinrar om, och därefter gå den långa Kyrkstigen till Agöhamn. Kråköborna kämpade därför hårt för att få eget kapell. Med kyrkoherde Olof Johan Bromans hjälp fick man ett sådant 1736. Sommaren 2010 firades kapellets 350-årsjubileum under ståtliga former med biskopar och proster i ornat. Många gästade jubiléet och lunch serverades 150 hedersgäster.

Bli den första att kommentera denna kyrka:
klicka på en stjärna!
Working...